vägen glider fram längs gröna fält
himlen lägger sitt mjukblå täcke över landskapet
i mitten, sitter jag
min blick följer ramen som är horisonten
djupblå hav knackar på till vänster
söker min uppmärksamhet
men förlorar mot mina slutna ögon
vågen sköljer över mig
och när väggen faller är jag ett
med alltet
fylls av ljuset som sakta fasar ut
när jag öppnar mina ögon igen
rinner vägen fortfarande iväg mot
andra nejder jag ej kan se på andra sidan
horisonten
sluter ögonen igen och känner doften av värme
här kommer jag bli sittandes en stund
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar